Personliga anteckningar #2

Upplever närvaro, men vacklar i nu som då.

Har en ny rutin. Köper bröd bakat av urvete från ett bageri där smakerna känns som om jag satt i köket med mamma 1995. Känns hållbart och godare än de bröd jag hittar i affären. Räcker längre, om jag skär upp det, fryser in och äter en lyxig rostad skiva varje morgon. Istället för tre om dagen som smakar ”meh”.

Minns att jag skrev ett inlägg för många år sedan om hur jag tycker glass har blivit för tillgängligt, godis med. Hur mycket förpackningar som slösas. Önskar att vi fick ta med oss en egen kantin och fylla på med till helgen, på riktigt njuta när man väl äter + mindre nedskräpning.

Ser hur ännu ett varumärke startar upp för att sälja lyxiga handväskor, av kvinnor för kvinnor - marknaden finns. Kör bara kör! Någonstans på en strand rullar omoderna väskor in som skänkts och slängts när de inte duger längre.

Jag tänker på mönster. Allt vi säljer. Sålt. Allt som slängs. Inte används. Hur ska vi skapa en hållbar ekonomi och välfärd när alla är fast i en hissnande hastighet av att köpa, köpa, köpa? Tänk om det kunde bli lite mer som förr, ändå. Men hur skulle det gå till utan en enorm förändring som kommer kosta många sina nuvarande verksamheter?

Vart står jag?

I denna kommersiella och kapitalistiska framfart? Ja.. du. I tankar. Står jag. Delade idag via både Soloprenörskan och Instagram om hur jag firar 6 år som företagare, men varken med champagne eller tårta.

Istället reflekterar jag över vad jag gör för mina klienter, vad de gör för andra och hur vi kan förändra marknaden genom att sälja för verkliga behov. Utmanande i en värld där alltför många ser en efterfrågan och skapar något ytligt som människor nappar på, där vill jag gå in och peta. Veta mer. Vända och vrida för att kvinnliga entreprenörer som säljer det som gör skillnad, kan nå ut.

Enligt mig, säljer vi vår själ - men inte till djävulen. Vi säljer nätverkstrådar av den till låns, för andra att ta del av vår innerlighet och vilja att hjälpa.

Det här kommer jag aldrig bli klar med. Kommer få fortsätta utmana mig själv i vart jag står i frågan om SÄLJ. Om inte jag, vem? Därför fortsätter jag driva företag, ur ett driv av något lika tidlöst som urvete.

Under åren när jag sökt efter en mentor eller coach som har djupare rötter i sina värderingar kring hur världen ser ut och vart den är på väg, samt vilken del vi vill vara i den - har jag inte hittat många.

Åt ett annat håll kan det fördärva en person att söka aktivt efter ett konstant meningsskapande. Kan det inte bara få vara roligt också? (Citat: Katrin)

Säljande Självkänsla

Det är klart sälja och lära ut om säljande kan vara kul!
Det är det här jag menar med att det känns som om jag på många sätt är då och sedan nu, i en närvaro av här. En jäkla mix av tidshoppande i reflektion. Mitt i det har det dykt upp en idé som jag kallar för ”Säljande Självkänsla”.

Vart jag ska med den idéen? Ingen aning. Det brukar ge sig med tiden.

Tänker på vart världen varit.
Skriver med en tonalitet av hon jag var då i mötet av den jag blir.
Ser framåt med glädje, minns med vemod.
Duplex upplevelse.

Kanske säger den här texten dig inget alls, kanske landar den exakt där den ska. Kände bara att jag ville dela med vad jag sitter och hör inom mig själv. Vacklar inte i osäkerhet, utan mer vajar av och ann in i olika epoker av tid och rum. Kan ha med årstiden att göra och dagens datum.

Gilmore Girls?

1 Augusti - och för mig som älskar hösten? Börjar den idag 😂 till många sommardyrkares förtret, men jag gillar verkligen inte sommaren mer än fyra veckor i sträck. Jag med familjen är klara nu, ge oss höstmys och rys. Stora filtar, mörker och samtal som känns som om de aldrig tar slut över ett parti uno eller tre.

📺 Och jag överväger att starta ett seriemaraton den 22 September, tydligen om man ser Gilmore Girls (max 4 avsnitt per vecka), ser man serien enligt årstidernas säsonger. Det låter rätt mysigt, problemet jag har är att jag aldrig riktigt fastnat för den serien - men kanske dags att ge den en chans?

🍞 Visste du förresten att om du mixar super krämig grekisk youghurt (ca 2dl) och vispadgrädde (ca 1dl) smakar det som burrata? Fast jävligt mycket billigare. Släng på hackade tomater, balsamvinäger, rostade nöter och en rejäl nypa flingsalt. Återkommande frukost just nu intill min bästa smörgås från Bon Temps.

Tack

För att du läst, tagit del.
Tillit till att det vi delar, har en mening.
Även om vi inte alltid ser den, får ett kvitto på det direkt eller ens någonsin får ett bevis på varför vi följde en instinkt. Dela det ändå.
/Marie